Nyheter

Senaste nytt från IDEA

Arbetstid, Medlemsinfo

Krav på system för registrering av anställdas arbetstider

Arbetsgivare måste ha ett system för att registrera varje enskild anställds dagliga arbetstid. Det har EU-domstolen slagit fast. Ändamålet är att säkerställa att reglerna om längst tillåtna arbetstid efterlevs. Domen innebär att en ändring av svensk lagstiftning är att vänta, då det idag inte finns några krav på registrering av anställdas arbetstid.

Målet gällde anställda vid en bank i Spanien. Fackförbundet hävdade att arbetsgivaren var skyldig att inrätta ett system för registrering av sina anställdas dagliga arbetstid. Enligt spansk rätt föreligger dock endast krav på ett system för registrering av anställdas övertid. EU-domstolen har nu slagit fast att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa att arbetsgivarna inför system för registrering av den dagliga arbetstiden för varje enskild arbetstagare.

Domen handlar i grunden om arbetstagares rätt till begränsning av den maximala arbetstiden samt till dygns- och veckovila. Dessa skyddsregler har arbetstagarnas säkerhet och hälsa som syfte. EU-domstolen understryker att arbetstagarna är den svagare parten i anställningsförhållandet och därför måste arbetsgivarna fråntas möjligheten att inskränka arbetstagarnas rättigheter. Utan ett system för beräkning av den dagliga arbetstiden är det inte möjligt att veta hur mycket en arbetstagare har arbetat. Därmed går det inte att garantera att arbetstagarens rätt till begränsning av arbetstiden och vila iakttas.

Enligt domen är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att arbetsgivarna inför ett ”objektivt, tillförlitligt och tillgängligt system” för kontroll av den dagliga arbetstiden. Det är enligt EU-domstolen det enda effektiva sättet att få tillgång till objektiva och tillförlitliga upplysningar om varje arbetstagares faktiska arbetstid. Systemet ska dessutom vara tillgängligt både för arbetstagarrepresentanter och tillsynsmyndigheter för att kunna garantera att skyddsreglerna följs.

Enligt arbetstidslagen är arbetsgivare skyldiga att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Någon skyldighet att föra anteckningar över den totala arbetstiden finns inte i svensk lagstiftning. Domen kan därmed få en betydande inverkan bland annat då svensk lagstiftning förmodligen kommer att behöva ändras.

Vad innebär då detta för arbetsgivare i civilsamhället?

Förmodligen kommer alla arbetsgivare behöva införa system för registrering av daglig arbetstid oavsett sektor. I de fall där arbetsgivaren och arbetstagaren (i enlighet med IDEA:s Tjänstemannaavtal) har träffat överenskommelse om målstyrd arbetstid medför domen att även dessa arbetstagare kommer behöva registrera sin dagliga arbetstid – något som kan tyckas gå stick i stäv med flexibla arbetstidsmodeller som baserar på ett ömsesidigt ansvar och förtroende.

Avslutningsvis är det ofrånkomligt att fundera över den ekonomiska aspekten. Många arbetsgivare inom civilsamhället utgörs av små verksamheter med endast ett fåtal anställda och som är beroende av finansiellt stöd. Ett krav på system för registrering av daglig arbetstid kan därför komma att innebära en ekonomisk börda, något som enligt EU-domstolen inte väger tyngre än arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Det är dock upp till medlemsstaterna att bestämma de närmare reglerna för sådana system. Om ett krav på registrering av daglig arbetstid genomförs i svensk lagstiftning kan det komma att räcka med enkla digitala lösningar.

Även om domen potentiellt sett medför vittgående konsekvenser återstår det att se hur den svenska lagstiftaren kommer att genomföra domen. IDEA följer utvecklingen och håller er uppdaterade!

Läs hela domen här (extern länk) »